Efter 30 år

Efter 30 år med dalmatiner planerar jag äntligen för min första kull. Isis har löpt nyss så det blir i slutet på året som nästa löp är och då blir det i början på 2016 som eventuella valpar kommer. det har definitivt inte varit lätt att hitta en avelstik och jag var ett tag helt på väg att ge upp. Sötaste Freja motsvarade min drömdalmatiner på alla sätt exteriört och mentalt! Men då hade hon ju sin allergi.

Isis är inte lika bra exteriört men hon har sina förtjänster, och hon är en trygg och stabil hund i olika miljöer och sammanhang och det är väl värt minst lika mycket som att ha perfekt exteriör. Dock är hon inte så social när det gäller människor som jag skulle vilja men man kan inte få allt!

Tilltänkt hanhund är NO UCH Daladin’s Cromwell en 5 årig levertecknad hane som kompletterar Isis mycket bra och som är en trevlig och sansad hanhund. Han är ingen tuffing till hanhund och det tycker jag är bra. Jag är glad att jag får använda honom!

Han är välvinklad fram, har längd i kroppen och lagom mycket substans. Isis är ju lite kort i kroppen och har rak överarm.

Bägge har HD A (fria höfter) liksom samtliga av de syskonen som blivit röntgade. Isis har i tillägg ED 0 (fria armbågar).

Några bilder på damen och herrn, bilderna på Isis är tagna lite underifrån så hon ser mer högställd ut än hon är.

Emil som han kallas uppställd
Emil i rörelse.

Isis i stående

Här finns en så gullig film om Daladin:

Och här finns kennel Daladin’s blog:

Min förhoppning är att det ska bli trevliga familjehundar och är någon valpköpare intresserad av denna kombination finns mina kontaktuppgifter på hemsidan som det finns länk till högre upp.

Idag har jag och Isis samt Ville varit på hundpromenad. det var 10-talet hundar som alla släpps lösa och så håller man sig i rörelse hela tiden. Ville är som en liten kung i sådana sammanhang han fattar inte hur liten han är utan forsar fram utstrålande all världens säkerhet och pondus. Men det är sällan och aldrig några hundar muckar med honom heller. Han hittade en liten ettrig Parson (som flög på Isis) som han gillade och gick med honom mesta delen av vägen.

Isis sade ifrån till den lilla ettermyran på ett mycket bra sätt och han som håller i promenaderna tyckte hon var ett riktigt bra tillskott p g a sitt språk och en så trevlig dalmatiner så han såg oss gärna fortsatt på promenaderna. Han hade tyvärr erfarenhet av mindre trevliga dalmatiner också som inte fungerar i sådana sammanhang. Och andra trevliga med såklart!

Jag vet ju att mina hundar oftast är bra på att umgås lösa med andra men det är alltid skönt när man ser att det fungerar bra. Och jag har aldrig haft dem lösa med så många hundar. Jag tror att det är nyttigt för hundar att vara lite hund i flock de får verkligen träna på hundspråk och artighet för blir det livat kommer alla rusande för att se vad som händer. Och att få umgås med skiftande raser.

I koppel vill jag helst inte att mina ska hälsa på andra det kan bli så fel då.
Fler promenader blir det och jag ska ta med kamera nästa gång!