Idag firar vi sötaste Freja som fyller hela 3 år idag. För att vara dalmatiner har hon ovanligt tidigt blivit väldigt klok och förståndig och så lätt att ha och göra med.
Söt som socker har hon varit hela tiden här är några bilder från valptiden:
Och söt som socker är hon fortsatt:
Både till utseende och väsen är och förblir hon vår Sötaste Freja!
Förvisso har hon en söt syster men med ett lite annat temperament. Idag bestämde sig lillasyster för att hon ska springa låååångt framför oss på skogspromenaden. Det vill inte vi så varje gång hon drog iväg för långt vände vi och gick åt andra hållet. Vi promenerar alltså efter en skogsväg där det inte ränner alltför mycket folk.
Varje gång hon sedan joggade ifatt oss så fick hon såklart en massa belöning. Vi fick säkert vända 20 ggr innan poletten verkade ramla ner att hon tar sig inte framåt så länge hon far iväg. Så då började hon stanna till och vänta in oss och fick såklart en massa jubel av oss när hon stannade och väntade och t o m vände och kom till oss.
Freja har aldrig ens försökt att vara långt ifrån en, inte ens under unghundstiden utan har av sig själv alltid hållit reda på oss. Det gör förvisso Isis också hon försöker inte rymma utan håller bara ett längre avständ än jag vill ha. Jag vill ha mina hundar nära annars kan man ju inte ha koll på dem. Finns inget jag tycker sämre om än hundar som sticker och inte håller kontakten.
Isis är vår busunge med keps på.
Det är det som är charmen med hundar och katter alla är olika och helt egna personligheter.
GRATTIS sötaste Freja!Hälsningar från alla envisa Erikssons i Norr!
Jag förstår precis vad du menar Johanna har ju haft en hund som var annorlunda och mycket svår att få kontakt med m m som säkert hade liknande mentalitet som Buddy.Isis är inte sådan hon är bara livlig och lite för vidsträckt hon håller fortfarande kontakt med oss och har koll. Så det är bara att träna på. Det är dessutom inte varje gång utan bara vissa dagar hon bestämmer sig för att vara envis som en Eriksson som jag brukar säga
Eller som hon bestämmer sig för att vara mycket unghund.
Ja visst är det så – att de är olika och man får lite olika. Precis som med oss :-)Men jag håller med, jag gillar inte heller hundar som rusar iväg för långt ifrån utan vill att mina ska hålla koll på vart jag är och vara innom “synhåll” hela tiden. Skönt ändå att hon fattar så pass fort! Min Buddy drog ju – första gången var han 13 veckor och vi hade precis hämtat hem honom! Han lärde sig aldrig – men han var ju heller inte helt normal.
Izzy er presis som Isis. Så i stedet for å gå en lang strekning på f.eks. 1 km, så går jeg ti meter fram og tilbake z antall ganger. Men det hjelper fort. Dumme er de jo ikke, bare litt foretaksom. Som valp har Izzy vært perfekt synes jeg. Ingen problemhund og veldig søt hele tiden. Hun har også vært mindre “tjo og hei” enn andre valper jeg har hatt. Det er jo hyggelig, når man selv trekker på årene. Edgar sier jo alltid at vi ikke skal ha flere hunder og var selvsagt forundret når Izzy ble hos oss som “usolgt” (haha). Men nå er det bare “fars sin lille søte hund”.
Gratulerer med Freja! Er det ikke rart hvor personlige de blir, helt egne personligheter. Freja er helt nydelig 🙂 Nydelige bilder. Så forskjellige disse hundene våre er. Synes jeg ser dere vender og vender og vender, til Isis kommer tilbake, og venter. Det er best at de er i nærheten! Jeg ønsker jeg får en slik dalmis som Freja, en gang. Til nå har vi hatt to tisper med relativt sterkt temperament, og jeg lærer og lærer… Iceman er en 6 år gammel mann nå, han er godheten selv.Lane blir 3 år om få dager. Mange gode år igjen med jentene våre 🙂