I torsdags påbörjade jag och Alwex vår rallylydnadskurs. Vi fick tre enkla banor och det är inget tvång att man ska göra alla skyltar utan man får anpassa efter hunden.
Däremellan hade vi stationer där vi
tränade vissa moment som helomvändning till vänster innanför
kompostgaller för att underlätta för hunden att trampa runt baklänges
till vänster.
Och sitt medan föraren går runt.
Att gå banorna gick bra jag hade
inte trott han skulle hålla intresset uppe men det gjorde han. Först
sista banan märktes att han var less och trött. Jag måste fila mer på
sittandet och kontakten när vi går rakt fram. Att
trampa runt vid vänster är han riktigt bra på.
Efter några veckors uppehåll med
spårandet var vi iväg i lördags igen. Alwex och Isis fick ca 90 meter
långa spår med 8 apporter. I bägge spåren som jag lade själv så lade jag
ut en pinne tidigt i början på spåret. 
Det syns hur lycklig hon är i havet.
Bägge var duktiga Alwex spårade
koncentrerat men missade en för att han gick vid sidan av förmodligen
hade vittringen blåst åt sidan. Men det märks att han är ute efter
apporterna och när han hittar en snor han runt och
tittar förväntansfullt på mig och gör ett litet glädjehopp också. Han
har alltså fattat galoppen d v s att det är apporterna som är viktiga.
Belöningen är leverpastej i toapappersrulle som de får slicka i sig.
Isis var jätteduktig men hon
spårar lite okoncentrerat verkar det som. Hon spårar pausar och funderar
lite och så fortsätter hon. Men hon hittade alla apporter och en gick
hon över men vände sedan och plockade upp den,
under en lövhög dessutom då det blåst över den, efter att vi passerat
och kom glatt med den. Hon är den som är bäst på att plocka apporterna
än så länge. Och också väldigt tydlig med att när hon hittar en. Duktig
bäbishund hon har också förstått att apporterna
är det man letar efter.
Kö till att lukta på en särskild fläck.
Ville fick gå ett 16-pinnarsspår
där man är två hundar som går spåret. Han fick gå först de första åtta
pinnarna sedan växlar man. Den hund som går först plockar alltså inte
apporterna utan lämnar dem till de ekipaget som
kommer efter en, de tar apporterna.
Gummibollspudel
Hna är som vanligt duktig även om
hans markeringar är snabba en dutt med nosen. Han missade en pinne på
hela spåret. Och på slutet tog han t o m och plockade apporter!
Det lönar sig att jobba hemma med pinnplockning det är helt klart.
Ville som tycker att spår är
självbelönande fick lära sig att spåra på det klassiska sättet med att
ha leksaker m m i spåret. Han är den sortens hund som tycker att spåra i
sig själv är en belöning så han har struntat i
apporterna särskilt när han lärt sig att spåra med apporterna i spåret.
Jag har haft jättesvårt att få honom att ta apporter men å andra sidan
är han fruktansvärt spårsäker.
Med Isis har jag också börjat så
spåra med belöning på slutet. Vilket hon i och för sig gillat. Sedan har
vi inte tränat så mycket personspår utan mest viltspår. Vilket hon
också gillar.
Men sedan jag fick Alwex så fick
han tidigt börja i spårgruppen och gå korta spår med leksak på slutet.
Vilket han struntade i . Sedan fick han gå korta godisspår för att börja
spåra och det fungerade bra. Därefter klickade
jag in honom och alla andra på spårapporter (Ville var redan inklickad
men fick extraträning han med.) Och gömde dem i trädgården m m.
Därefter har jag lagt korta spår med tätt med apporter och där man
börjar med en apport tidigt i spåret och det verkar ha fungerat bra!
Först 4 pinnar men ganska snabbt upp till 8. Och som sagt särskilt Isis
och Alwex som fått ta detta mer från början verkar
förstå detta med apporterna och även Ville har det bättrats mycket för.
Mellan varven påminner jag med att gömma apporter i trädgården som de får leta efter, en populär syssla .
Nu får jag börja jobba med längre spår och mer vinklar men inte för Ville då.
