Inga nålar i höstacken

Idag har Ville hittat ett under av skönhet. En röd dvärgpudeldam som han uppenbart föll för och gjorde sitt bästa för att charmera. Det var nog säkert kärlek vid första ögonkastet.
Och vice versa så var det kanske hat vid första ögonkastet då det gällde den svarta pudeln tidigare. För vår veterinär gick noga igenom hela hunden och han (Villle alltså, inte veterinären) markerade visst obehag, genom att slicka sig om munnen vid en punkt på ryggen vid höften samt i buken. Men inga våldsamma smärtor. Jag blir så imponerad av denna veterinär eftersom han läser reaktionerna hos hunden så bra.

Så eftersom Ville hade ont i buken/magen och har dagar då han inte vill äta, eller vräker i sig gräs (han är ju inte en dalmatiner för en dalmis tror jag att det är normalt att äta mycket gräs) och kräks så ska han få syradämpande och det kan ju faktiskt ge rejäla smärtkänningar ibland. Så kanske han hade en dålig magdag även om han är bra just nu. Och vi har ju också haft den känslan att Ville har väldigt ont i magen/mycket magsyra ibland och alltid fått se till att han kommer igång och äter eftersom han annars får ännu värre ont. Så bra att han fått medicin för det nu då.

Frisk som en nötkärna?

Och han känns inte heller sjuk som när han tar ett race med Freja i trädgården med ögonen glittrande av bus. Tim låter stollarna hålla på bäst de vill.
Husse fick också vara med och leka lite tafattFreja hinner inte med i svängarna när Ville far iväg som en liten hare.

Sedan har han en buske där han är turfri. Under den håller han på gräver ut en håla för varma dagar.

Med freja har vi idag tränat köttbullestå, en bild från det. Här är det inte intressant att hon står perfekt utan hon ska ha öron framåt, huvudet upprest, och flytta på framdel/bakdel i sidled då jag trycker.
Belöning lite köttbullsnagg!
Rätt attityd!

Bakbensflytt, bra för hon tappar inte fokus för att jag puttar runt på henne.

I del två av handlerkursen blir “koreografin” viktig nu är det attityd och att hunden jobbar med mig vid hantering som ska belönas.

Så tränar vi såklart att springa också hopp-hopp och full rulle. Ska bli
spännande att se hur det ska styras över till lämpligt, mer sansat ringtempo.
Men det blev det ingen bild på utan en bild där hon travar själv.

Och här står hon vid gärdsgården och drömmer. Om en prickig prins eller en oxfilé kanske?

Och såhär skönt är det att få lite massage, från huvudet ner till svansen!

Tim lyckades jag överlista och ta en bild utan att han märkte det, så han har öppna ögon fast det inte syns:


Och här märkte han att han blir “knäppt” så sedan blev det bara blundbilder.

Dagens väder har varit åska och regn!