Tur med semestervädret har vi inte utan det regnar på. Hundarna stirrar bara på mig när jag tycker att de ska gå ut i trädgården och pinka nej de är hellre inne och slåss!
Som sig bör när man ju trots allt är syskon…..
Åldermannen håller koll från den trygga soffan så man slipper bli nertrampad av bestarna.
Man blir fort sliten säger Freja……
När man vilat lite kan man kolla vädret och grannarna. Ni ser väl Theo på bilden som kikar rakt i kameran?
Nehej inget bra väder då kan vi leka lite till med syrran:
Och vad leker man med om inte en dalmatinermjukis!
Tugga pinne kan man också göra gott!
Ja Isis får också vara med delad pinne dubbel glädje eller hur det nu var.
Och så lockar vi matte också att leka med pipisen mellan varven!
Såklart är vi inte bara inne utan när det inte regnar alltför våldsamt blir det skogspromenader, det bästa som finns!
Freja har blivit bättre, hon har slutat att fälla och har börjat få sin tillbaks sin fina glänsande päls men “bulorna” är ännu inte borta så hennes antibiotikakur har förlängts. Ofta är det nödvändigt med en längre kur vid hudinfektioner det tar tid att få bukt på det. Det lär inte bli mycket utställningar i år.
Med det som varit med Isis och innan jag visste vad Freja hade så hann jag ju snudda vid tanken att jag står utan avelsmaterial nu. För att avla på en hund som har allergi eller återkommande hudbesvär/infektioner finns inte på min världsbild.
Nu finns det ingen orsak att tro att det här är något återkommande då Freja inte haft besvär förut och allergi är det definitivt inte så det innebär inte att jag behöver avskriva henne för avel. Och det är skönt det.
Men tänka tanken hann jag och det är nog en liten arbetsskada att genast analysera problem, möjliga utvecklingar i olika riktningar och strategier. För det är inte så att jag är orolig av mig utan mer problemlösare som sagt.
Och det ledde såklart in tankarna på vilken hundhållning som jag känner är rätt för mig. Att köpa in ytterligare en ny potentiell avelstik föll bort direkt jag vill inte ha en hund till och särskilt inte en valp igen. Just nu är 4 hundar tillräckligt. Eftersom jag jobbar som jag gör och vill hinna med skogspromenader, träning och mental aktivering för alla hundar så orkar jag inte med fler. Jag tror visst att man kan ha fler hundar än så och även att hundar som lever i en stor flock har aktivering av varandra också så jag menar inte att det inte går. Men jag vill inte ha det så.
Och nästa tanke är att placera om någon hund då och det vill jag inte heller! Tim är ju så gammal att han förtjänar att bli extra ompysslad i det som alltid varit hans hem den tid han har kvar. Personligen blir jag lite upprörd när gamla hundar ska placeras om. Om man absolut inte kan ha kvar dem kanske de ska få sluta sina dagar då istället för att behöva byta familj. Och Ville är min hund. Freja har ju också krupit in i hjärterötterna på mig och Isis är bara en så rolig hund även om hon är husses flicka främst att jag aldrig kunnat skicka iväg henne heller, ja och särskilt inte med tanke på husse. Jag tror att hade jag försökt placera om någon av hundarna hade jag blivit omplacerad! Så jag hade vackert fått vänta några år och sedan försöka köpa in en ny framtida avelstik.
Jag har alltså flera dåliga egenskaper i all fall om man ska vara uppfödare! Då ska man nog kunna placera om hundar som inte är lämpligt avelsmaterial för annars blir det ju ett hinder för den fortsatta aveln.
Men det är ju ändå i vardagen det ska vara kul och stämma med den hundhållning man själv vill ha.
Nu är det ju inte aktuellt för mig som sagt utan Freja är fortsatt en potentiell avelstik med ett utfört BPH och en mentalitet som jag själv tycker om hon är en lätt hund att leva med, två cert och av en typ jag gillar, A-höfter och alla tänder. Så mot hösten nästa år hoppas jag på att få höra trampet av små frejabäbis-tassar om allt går väl.
Och här är några bilder från det jag tror mina hundar gillar bäst: skogspromenader!
Även ute blir det lite nappatag med syrran mellan varven:
Freja i kanten på en avverkning:
Visst ser hon nöjd ut på sin promenad?
Ja t o m lycklig!
Nästa alla här, Tim var för nära mig för att komma med på bild men såklart är han med på promenaden.
Den andra lilla prickfröken hittar alla diken och gyttjepölar så hon ser mest ut såhär:
Smutsig och nöjd! Jag hade ingen aning om hur mycket vattenfyllda hål det finns i skogen innan vi skaffade Isis………
Ha en fortsatt trevlig sommar