Isis är förvisso äldre än vad litteraturen anger för unghundar. Efter 24 månader ska de visst räknas som vuxna….Men när det gäller prickiga så tycker jag de tar lite längre tid på sig innan de är helt vuxna. Den senaste veckan har Isis varit så lugn att jag börjar tro på ett slut på unghundslivet. Jag som haft unghundar i huset nu sedan 2009 har glömt hur det bara är att ha vuxna hundar.
Hon hoppar inte särskilt mycket i vattenpölarna nu, bara litegrann.
Bara så att man får lite stänk i ansiktet. Men man måste ju få vara lite livsglad i alla fall.
Och det är faktiskt flera veckor sedan hon hade sönder en handske. Och månader sedan hon hade sönder någon kudde….
Eller så har hon bara haft en jobbig vecka nu. Jobbig i den bemärkelsen att hon blivit trött. I torsdags fick hon och Ville vara i Lund och promenera i parken samt till hundrastgården. I Fredags åkte vi efter Skånes ostkust på konstrundan. Ibbi och Ville fick följa med och vara med och bland annat äta våfflor samt lyssna på storband på Blåmölla (en gammal kvarn.) Sedan hade vi flera rastningsrundor efter kusten, vid prästens badkar och Österlens fantastiska sjumilastrand. Mycket folk och fä var det i farten så hundarna var väldigt trötta och nöjda på kvällen när vi kom hem.
Lördag var bägge två väldigt trötta men då gjorde vi inget särskilt bara vanliga skogspromenader med små aktiviteter.
Och idag var det hundpromenad. det var inte så kul idag tyckte Isis för det var en schäfer som var väldigt påflugen och inte förstod när hon sade ifrån och ville vara ifred. Faktiskt har de flesta av mina dalmatiner inte varit särskilt förtjusta i schäfrar de verkar inte riktigt tala samma språk.
Medan Ville till slut ställde sig upp mot bringan på schäfern och gav honom ett rejält morr när han var för jobbig, det förstod schäfern……medan Isis är för snäll, hade hon rytit till rejält hon med så hade hon nog fått vara ifred.
Resten av promenaden höll vi lite avstånd från schäfern så Isis slapp bli så pressad. Vissa hundar fungerar bara inte ihop.
Medan en förtjusande welsh springer hane uppträdde trevligare och mer försynt så det gick bra!
Ville han rädes varken fan eller trollen när det gäller andra hundar.
Sedan tog vi också en tur i Torekovs hamn/strand eftersom det var så fantastiskt väder.
Både Isis och Ville njöt.
Ut på hamnen
Och ut på bryggorna, både Ville och Isis tycker det är lite spännande att gå på bryggor.
Ville är lite höjdrädd så för honom är det nog extra utmanande att gå på sådana här lite svajiga underlag. Men han gör det!
Isis tycker inte det är så svårt så länge det inte svajar all för mycket.
Det är kul att klättra och hoppa lite!
När vi sedan kom hem har de sovit som stenar, Isis ville inte ens vara ute med mig i trädgården medan jag krattade ihop litegrann och hittade övervuxen stenläggning som jag nog ska riva fram.
Men nu blir det vanliga dagar igen med skogspromenader så de får vila upp sig litegrann igen!
