Sommar är det om än inte våldsamt soligt. Men varmt och fuktigt. Det verkar regna varje natt just nu och det är inte särskilt bra för hundtassar. I varje fall inte Villes, han fick våldsamt kliande svamp i en av sina baktassar, det brukar han inte ha. men det gick fort över med kortison/fotsvampssalva.
Isis badar ju oavsett varje dag om inte i havet så i någon gyttjepöl och hennes hud verkar må förträffligt av det…..
Några bilder från min badtokiga hund (men simma kan hon inte har vi märkt). Vi har ju en väldigt bra hundstrand i Ängelholm men också Vejbystrand och Mellbystrand, härligt!
En glad hoppande dalmatinerrumpa måste såklart vara med!
Givetvis är Ville också med men han hoppar inte i vatten! Och det är väldigt svårt att fotografera en svart hund mot ljus sand…..
Ville har också hunnit fylla 9 år. Han är fortfarande väldigt svart och först nu har han börjat få gråa strån runt nosen. Pigg och rörlig och alert är han fortfarande det är härligt. Hans mage är väldigt mycket bättre nu, efter en antibiotikakur och canikur, matande på natten. Ett tag hade jag klockan på ringning mitt i natten för annars hade han ont i magen på morgonen. Och en massa lirkande också mellan varven.
Jag utfodrar honom bara med Bravos färskfoder och psylliumhysk på det, ca 1 tsk/dag. Detta för att hans mage ska få lite fibrer att jobba med. Nu ger jag bara 2 mål med Bravo morgon och kväll och däremellan ger jag Arions torrfoder, en halv dl åt gången så han äter ca 4 ggr per dygn. Eller Bravos frystorkade foder, suveränt att ha med på resa. Jag har även torrfoder framme över natten konstigt nog äter inte Ibbi upp det. Men jag tar bort det direkt på morgonen annars hamnar det i dalmatinermagen.
Även under promenaderna passar jag på att mata i foderkulor för då tränar vi ju oftast något. Hans aptit är bättre än vad den varit på länge. Men han måste alltid äta, han kan inte hoppa ett mål. Men skönt att det stabiliserat sig.
Jag slutade att ge Musch eftersom han själv valde bort det och då det innehåller ben etc som kan göra så att hunden producerar mer magsyra så kändes det bättre att inte ge det.
Idag är Ibbi med husse i stan så Ville och jag har egentid. Vi har spårat några korta spår, letat pinnar med matte-vittring, letat toarullar med mat i i stor ruta, balanserat på stockar och stenar. Jag får 100 % uppmärksamhet av honom när vi är ensamma!
Några Villebilder då:
Snyggaste pudelkillen.
Balansstock. Kolla hur han vrider ut armbågarna för att hålla balansen, han har inte ett dugg böjda framben i normalfallet.
Sitt i väntan på de magiska ordet hit…..
Uppmärksam och alert, det är en pudel för mig!
Uppletande. Här är det en pinne med mattedoft som han ska hitta……..
…och det gjorde han såklart!
Matte har även insett sin totala talanglöshet vad gäller pälsvård. För att en pudel ska se städad ut måste ju dels hela hunden klippas ca var 2-3:e månad. Och däremellan bör nos och tassar m m rakas med 3-4 veckors mellanrum för att de ska se städade ut. Lämna in hunden för klippning gör jag nuförtiden men har tyckt att jag ju måste raka nos osv själv åtminstone. men nu har jag gett upp det med så det blir trimmet 1 ggr/månad hädanefter. Det går så mycket fortare för dem och blir så mycket bättre…Ibland är det skönt att ge upp!
Vi har även hunnit vara en vecka på Ven med hundarna såklart. En väldigt idyllisk ö men inget jag rekommenderar för hundägare. Jag vet inte om det har att göra med att ön är naturreservat eller att det är ett litet ställe som invaderas varje sommar men det är länge sedan jag upplevt att man är så negativ ifråga om hundar som där. Givetvis var de kopplade o s v och det var inget som var riktat mot vad mina hundar eller vad de gjorde men inställningen var negativ. Så dit vill inte jag mer men får nog vackert åka dit igen eftersom hobbyn är betuttad i stället. Jag kunde lika gärna åka till vilken liten Norrländsk by som helst det gav mig samma känsla.
Annars trivs jag och hundarna med att bo här nere. Det finns så många vackra ställen att vara på och havsstränderna är underbara. Och en hel del hundaktiviteter finns det ju att välja på. Nära dessutom! Så jag håller väl på att acklimatisera mig som det så vackert heter, hundarna har nog gjort det för länge sedan.
Vi råkade också ha överdriven miljöträning när vi hamnade på en uteservering i Ängelholm med någon skånsk grupp som uppträdde. Det var hög ljudnivå och en massa glada i hatten såklart men Isis och Ville var totalt oberörda av trängseln och livet omkring dem. Jag var nog mer störd av det än hundarna. Nejdå det var trevligt och mat fick vi. För vi var hungriga som vargar och det var sent så vi orkade inte leta efter ett lugnare ställe. Men skönt att hundarna fixar det.
En massa har hänt men det får jag ta vid andra tillfällen. Jag har bland annat varit och tittat på utställningen i Tvååker och då blev jag lite utställningssugen igen. Så jag provar med Ibbi på en inofficiell så får jag väl se vad hon tycker om det hela….