Kattliv

Livet består ju inte bara av att vänta på nytillskott utan vi har ju några stycken djur som underhåller oss redan. Katterna är på något vis allstädes närvarande och har koll på allt som händer. Särskilt Theo.

Vi har ju ännu snö även om det sakta minskar. Theo är sugen på att vara ute men gillar inte att gå i snö.

Så han har en liten låda att sitta på. Särskilt spännande är det visst att vara ute i mörkret.

Elvis går förvisso i snö men det verkar inte uppskattas där heller han brukar springa till stenplattorna som är snöfria vid garaget. Där sitter han och studerar världen och fåglarna, som en liten katt-ferdinand.

Däremellan har de kattrace, ibland alla tre ibland bara Theo och Elvis. De ser ut som små demoner:



Över hela huset springer de som elefanter och jagar varandra:
Du är!

Nej du!

-Nu kommer jag och tar dig! Katterna är ju verkligen häpnadsväckande viga,Theo har jag nästan aldrig sett falla från något medan birmorna brukar överskatta sin balans ibland. Bland annat fick jag Elvis i badkaret vid ett tillfälle, han uppskattade inte att landa i vattnet hos mig, han skulle ju gå och stila på kanten som var smalare än han trott….. Söta lilla Elvis som är som ett levande gosedjur.

Efter en massa bus måste man vila, katterna har en egen soffa:
Och just nu fäller birmorna värre än en dalmatiner hela soffan är full i vita sikestussar. Men det är ju bara att dammsuga bort så kommer nya igen! Att ha ett hårlöst hem har jag inga ambitioner om.

Och när jag ska borsta tänderna är jag aldrig ensam, först kommer Freja och ska dricka vatten ur tvättstället sedan kommer Theo som graciöst spatserar på kanten

För att dricka vatten och slaska lite med det han också, vatten är fascinerande!


Och nu håller jag på att slå rekord i planering och framförhållning lilla fröken Isis är anmäld till handlerkurs med herr O’Shea i höst!

Jag tror inte jag ställer henne något särskilt i år, hon får såklart följa med och socialisera sig när storasyster ska ställas ut, så satsar vi lite mer nästa år när hon kan gå i officiella klasser istället för en massa valpklasser.

Ha en trevlig helg!

4 thoughts on “Kattliv”

  1. Vad söta dom är!
    Jag hade, i min gröna ungdom, 2 katter. En långhårig gul som hette Rasmus, och en korthårig svart som hette Ville.
    Rasmus hade redan när han var kattunge fått träna på att bada. Han och hans 5 kullsyskon badade med hussen flera gånger i veckan, så han brydde sig inte om vatten. Ville däremot var som katter sägs ska vara – livrädd för vatten.
    Så när man badade så spatserade gärna Rasmus på kanten – han gick ofta runt till kanten mot väggen – och simmade sen över till ytterkanten igen. Ville ville ju också vara med, men föll i direkt han hoppade upp redan vid första tillfället – sen fick det vara. Han satt och tjurade nere på golvet i stället….

  2. Helt rätt Kerstin jag tror att katter helst ska vara två. Särskilt två kastrerade hankatter eller kullsyskon har enorm glädje av varandra! Jag har aldrig sett någon bli så lycklig som Theo när vi kom hem med Belle. Och de har ett sådant utbyte av varandra; mer än vad hundar har av att vara flera.

  3. Det är ju så roligt med flera katter. Förr hette det väl att katter är ensamdjur som inte behöver (vill ha?) sällskap men alla som har flera säger ju motsatsen =) Och hund och katt är ju också skoj!
    Isis kommer verkligen att ha fullt upp med alla nya kompisar =)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *