I dagarna två har det varit en kombinerad grund/fortsättningskurs i handling för O’Shea.
Isis är ju inte förtjust i hantering eller rättare sagt ibland går det bra, ibland inte.
Denna grupp bestod faktiskt av flera hundar som behövde hanteringsträning så det blev stort fokus på det, mer än själva springandet, lite hopp hopp blev det så klart. Vilket passade oss förträffligt med andra ord.
Om någon undrar vad jag menar, eller rättare sagt O’Shea,med hopp hopp och liknande har jag förklarat mer utförligt vad som menas med det när jag gick denna kurs för fyra år sedan med Freja i detta inlägg
Dag 1 inleddes med lite teori och sedan “springträning” Därifrån tar jag med mig att öka tempot i hörnen. Även hopp hopp träning ute med boll där bollen kastas fram när hunden travar. Allt för att få driv.
Sedan hanteringsträning. Eftersom det var flera småhundar var det mycket bordsträning också, där en intressant del var hur man lyfter upp hunden på bordet. Hunden lyfts från ens egna sida efter att man placerat en godis på bordet. Redan innan man tar hunden ska man ge belöning så att hunden får den i samband med lyftet.
Sedan ska hunden tränas i att kunna gå runt på bordet och vara trygg. De ska inte tränas i att stå still utan det ska alltid finnas ett driv framåt. Börja med låga bord.
För Isis och de andra hundarna del fick vi börja med att träna in signal och stående med förväntan sedan över till att ställa upp oss på rad och så fick vi ge signal när GH kom gående emot hunden och belöna direkt.
Nästa steg var att ge signal när han kom gående- rulla ut köttbullen och sedan placera belöningen framåt mot hans ben så att Isis fick röra sig framåt emot honom. I samband med det lät han handen glida över henne.
Vi fortsatte att träna på det och mer springande under den dagen. In för lite intressant teori och så ut igen och träna.
Isis backade vid något tillfälle från honom men jag höll bara kvar köttbullen mot hans ben så valde hon själv att komma och bli struken över kroppen.
Dag två var det att bygga vidare dels lite mer springande, samma hantering som dagen innan och sedan att genomföra hela “domarritualen” med en hund åt gången. D v s ställa upp hunden som blev hanterad, springa fram och tillbaka till ett hörn och sedan ställa upp och bli hanterad igen.
Det gick över förväntan med tanke på att hon var skeptiskt mot O’Shea från begynnelsen. Det gick bra att ställa upp henne, tandvisning och hantering flöt hur bra som helst och han “vistiterade” Isis flera gånger. Det var som att hon slappnade av mer efter några gånger även om hon inte direkt strålade av glädje! men det gick i alla fall. Som han uttryckte det det är redan 1000% bättre.
Vad jag tar med mig därifrån i hemläxa är att söka upp situationer där folk kommer gående rakt emot och går tätt förbi henne, typ utgången vid en affär.
Hon ska under tiden inte tillåtas att hälsa på folk
Värdeladdning av belöning (=hungrig hund som belönas när hon tittar på mig när jag säger hennes namn)
Leta reda på utställningsträningar där vi kan träna hantering på detta sätt som beskrivits ovan, problemet är alltid att få folk att göra det som jag vill.
Och så måste jag lära henne att utföra stående under press. Med handsignal när hunden vill fram för en naturlig belöning, t ex ut ur dörren, till husse m m. Handsignal, plock med hunden, uppställning och så iväg som belöning. Det tar tid men måste finnas om hunden vid något tillfälle väljer bort belöningen.
Och slutligen värdeladdning av boll för hopp hopp och sedan utförande av det. men det är sist.
Så vi har en hel del att träna på.
Annat som var intressant och känns som plåster när det gäller att ha en hund som inte gillar hantering är att i hennes fall så är hon inte så väldigt social utan har en i grunden skeptisk inställning till människor. Inte så att hon är livrädd, det har hon aldrig varit men hon vill helst slippa umgås med främmande människor. Vissa går bra och det är typiskt för sådana hundar, det är hunden som väljer vilka den ska umgås med. Träningen bygger på att lära hunden en ritual som den ser som ett arbete egentligen och inte en social grej.
Gerard hade själv en unghund som han fått hanteringsproblem med som han tränar extra på. Som han sa hundträningen tar aldrig slut man är aldrig färdig.
Isis var ju själv en väldigt social valp men som han sa man vet aldrig vad som händer när hundarna går in i 1 års åldern. Någonstans vid 7-8 månader märkte jag att hon inte var lika förtjust i människor och omgivningen är ju alltid snabb med att förklara att det är ägaren som gjort något fel. Det behöver absolut inte vara så och även en uppfödare som hållit på i 40 år gick denna kurs för att hon hade hanteringsproblem med en hund. Isis har inget felinlärt beteende utan är bara en hund som inte älskar folk.
Det känns faktiskt skönt att veta och ännu bättre att veta att det går att träna henne så att det fungerar på utställning. Men det lär ta ett tag jag kommer inte att ställa henne igen förrän jag vet att hon till 120 % klarar av hantering av olika människor. Nej förresten mer än klarar av, att hon vill och väljer att bli hanterad för att få sin belöning!
I vardagen är ju inte hennes reservation ett problem tycker jag. Att vara i miljöer med mycket folk och liv stör inte henne ett dugg, tvärtom uppskattar hon att vara där det händer mycket.