Vill passa på att önska alla ett Gott Nytt År!
Även om jag inte har lyckats med att blogga så har jag i alla fall haft en hel del för mig hundmässigt under året, så här är en liten uppsumering:
Jag själv har varit lite flitigare med att gå på föreläsningar och liknande här nere finns ju ett helt annat utbud.
Jag har gått en kurs i hoppteknik, otroligt givande, särskilt då vi tränar agility.
Hemma har jag därför köpt in billiga enkla plasthinder och tränat mest hoppteknik efter Susan Salos bok Grid Jumping. För de som inte vet är hoppteknik en fysträning som är bra för alla hundar, som löshoppning för hästar, och lite extra värdefullt då man tränar agility.
Jag har även gått på en så intressant föreläsning av Milene Wallin “när träning inte räcker”. Det handlade om läkemedelsanvändning för hundar med allvarliga problembeteenden, som supplement. Som Milene sade är det alltid träning man startar med och när inte bara träning räcker tar man till läkemedel.
En annan intressant förelsäning var Tobias Gustafsson, från valp till arbetande hund från Swedish Work Dog Institute.
Jätteintressant och om jag någon gång i framtiden provar på Nosework vill jag absolut gå kurs för dem.
Och slutligen har jag genomfört SKKs Distanskurs i Hundens Beteende. Inte så våldsamt mycket nytt för mig men intressant ändå. Är sugen på fortsättningen lite senare då man dyker ner ännu mer i mentaliteten hos hundarna och hur man använder BPH m m
som verktyg i aveln.
När det sedan gäller hundarna har jag haft en del målsättningar för dem:
Ville; Där var målsättningen att fortsätta att spåra med honom och det har vi gjort. Även om jag hoppat av spårgruppen då man inte längre fick ha med flera hundar så kan jag lika gärna gå spår själv eftersom det tar mer tid att bara åka iväg med en hund och sedan hem och sysselsätta övriga. Det är ju ändå för sysselsättningens skull jag gör det inte för att tävla.
Sedan har det tyvärr visat sig att Ville har fått Spondylos i ryggraden som han känner av väldigt mycket så därför står han på antiinflammatoriskt hela tiden. Trots det har han ont (han är väldigt grinig p g a det) men är ändå pigg och rörlig så vi får hoppas att det planar ut. Men bra att veta vad det är i alla fall som gör ont. Det började med trassel i en skuldra och efter att det återkommit bad jag om remiss till fysioterapeut.
Ville fick laserbehandling och när musklerna i skuldran blivit ok märkte vi att det var rygg/bakdel som han hade ont i. Han svarade inte på behandlingen som han borde ha gjort om det var muskulärt så Fysioterapeuten bad mig ta honom till veterinär för röntgen. Och då syntes det tydligt att det var spondylos. Bra hundfysioterapeuter är guld värda! Det är inte lätt att bli gammal när man är hund heller, Ville är ju 12 år nu.
Isis: För hennes del så har vi fortsatt med agilitykurserna och tränat hoppteknik mest hemma.
Hopptekniksträning med oxer på maxhöjd.
Och vi lyckades uppnå min målsättning att starta i en blåbärstävling och det gick långt över min förväntan! Första loppet fick vi 5 fel (mattes fel) och 6:e plats, andra 0! fel och 4;e plats. Totalt 5:a i cupen. Jag hade som målsättning att vi skulle ta oss runt banan så den slog hon med med hästlängder. Hon var helt fokuserad på att springa banorna med mig även då det var en tävlingssituation med allt extra stök runt och då det är trångt om plats inne! Helt fantastiskt kul!
Agility är den svåraste hundsporten som jag har provat på då man ska ha koll på banan, sin egna placering och lyckas styra hunden. Och det går ju dessutom fort! Tur det är så roligt!
Vi har även varit på några trevliga prickpromenader med dalmatiner då under året!
Alwex: Med honom har vi också kursat vidare med agility då och tränat en hel del hoppteknik och han är otroligt förig.
Han fixar mycket utav sig själv bara han förstått vilket hinder han ska på.
Med honom har det inte varit aktuellt att starta på blåbärstävling än. Men han tycker det är kul och det är det viktigaste! 
SötAlwex!
Slutligen en bonusbild på Alwex och dotterns hund Milou när de leker. Milou är Alwex största fanclub och hänger jämt efter honom när han kan. Alwex är väl inte lika överförtjust men visst är det kul att leka!
Så ett Gott slut önskar vi alla!