En liten solskenshistoria

Idag ropade en grannarna till husse att en av våra katter måste ha rymt och var i deras trädgård.

Nej säger husse eftersom bägge hade han sett inne sovandes just innan.

Jo säger grannen det måste vara er katt kom och titta. Husse gick och tittade men det var inte någon av våra katter utan en vit katt som såg ut ungefär som en oriental med tabbymaskning. Och som inte verkade vara en utekatt. Kelig och jättesnäll men ingen visste varifrån den kunde komma.

Katten bestämde sig för att husse var en trevlig människa och klättrade upp i famnen på honom och spann och tittade smäktande på honom för att få hjälp. Husse stoppade ner den och hoppades att den skulle gå hem men katten travade efter honom fast förvissade om att han var en vänlig själ. Husse gick in och katten stannade på bron och grät medan husse undrade hur han skulle göra nu. Sedan gick den iväg och husse drog en suck av lättnad eftersom han trodde den gått hem.

Men inte, strax var den tillbaka igen och grät hjärtskärande på bron. Så husse gick ut igen och katten kastade sig glatt i famnen spann överlyckligt och var så kelen. Då såg husse att den var tatuerad och ringde till veterinären! Eftersom han inte visste om var det finns något ägarregister så tyckte han att det säkert är sådant veterinärer vet.
Jodå de kunde hjälpa till med att slå upp kattens ägare. Tyvärr var tatueringen lite svår att tyda så då bad de honom att komma in med katten och så tvättade de rent. Och vips så gick det att läsa och de hittade en adress några kvarter ifrån oss. Husse stuvade in katten i bilen och for dit. Det hade ju varit roligt att avsluta med att ägarna strålat av lycka att återfå sin förlorade (s)katt men så blev det inte. Ägarna var inte hemma men en hantverkare var där som bekräftade att katten hörde hemma där och var en innekatt som smitit ut och varit borta i ett dygn.
Tja katten var glad att vara hemma och travade glatt in med svansen rakt upp. Och jag är säker på att ägarna blev glada när de kom hem och katten var hemma även om vi inte får veta det!

Tack till personalen på Berguvens som hjälpte till med att leta reda på ägarnas adress!

Avslutar med en bild på en blixtrande snabb Belle som har en ny kvällssysselsättning-grodjakt!

Och Freja med svettig matte fick en halvsida på Söderhamnskurirens baksida. Tidningen var snälla nog att skicka ett ex av den till mig när jag skrev och frågade, kul!

Och PM samt startnummer till Tromsö har kommit det är 23 samt 26 dalmatiner anmälda lör/sön. Det ska bli så kul att ställa ut igen det är många år sedan sist jag var med på en officiell utställning med en prick!