Fortfarande snuvig som bara den, en envis rackare. Men det som inte dödar det härdar!
Höstigt har vi definitivt så här ser det ut efter vår väg rött och grannt!
I skogen var det inte lika färgsprakande utan mera grått
Någon som inte är grå i alla fall är Ville eller som han faktiskt egentligen heter; Vilhelm. Vi har turats om att bestämma namn hundarna i familjen, Tim har dottern döpt, Vilhelm som blev förkortat till Ville har sonen döpt och Freja fick jag bestämma. Så nästa hund lär ju husse få äran att ge ett namn.
Ville den svarte gillar att bli knådad på ryggen i soffan, då lutar han hårt mot soffryggen och vrider sig runt så man ska komma åt de ställen han vill ha masserade:
Ville är ingen knähund alls men så här gillar han att umgås!
Trots att matte inte känner sig alldeles pigg så måste man väl ändå få sig en skogspromenad tycker Ville, här tittar han förväntansfullt på lillmatte medan vi håller på och göra oss klara för en tur:
Kom då, kom då!
Och lite aktiviteter måste man ju hitta på under promenaden som godisträd:
Ville är en fena på detta och är den hunden som alltid lyckas plocka åt sig mest godis. Ett annat intresssant fenomen är att jag alltid placerar ut godis i tre träd i närheten av varandra men hundarna söker nästan alltid samtidigt i samma träd……….
Den lille gossen har en mycket trevlig resning i sig själv, vi få satsa på utställning när han blivit veteran, jag orkar inte sköta och odla en sådan pälsvolym ( ca 2 år innan pälsen är tillräcklig!) som skulle krävas om vi ska in i ringen nu med honom:
Inte för att jag tror Ville klagar, han trivs nog bra med sitt liv som lurvig skogspudel!
Vi promenerar ofta förbi ett grustag och av någon anledning blir hundarna alltid alldeles fnattiga och far runt i sanden som galningar. Om det är sanden eller för att det är så öppet vet jag inte. Här har Freja rusat ner
Och väntar på att Ville som står kvar uppe med mig ska komma efter.
Men idag var han inte så sugen på sandrace faktiskt Freja fick mest springa själv.
Medan han var och läste av all information i området och lämnade sitt avtryck, kanske många hundar som varit där?
Villes sprättstil!
Middag idag blir potatiskaka med getost och torkad skinka samt obligatorisk kaninmat. Och till efterrätt bananplättar med ingefärspäron!
Och ni får gärna fortsätta fylla på vilka ni är som läser och ev frågor i förra inlägget!
Ville verkar vara en kul kille
Katta, din pizzeria lät mer kulinarisk än min stackars potatiskaka! Getosten var inte särskilt god till hade varit bättre med västerbottensost. Men jag tycker om att laga mat och prova nya recept med varierande resultat.
Svar t Maria; hade varit trevligt att träffa Amys systrar jag har bara träffat en dalmatinertik här och vet inte varifrån hon kom. Vi flyttade ner hit 2002 och under den tiden har jag inte haft någon dalmatiner att ställa ut, Ronja var ju 9 år när vi flyttade ner, så jag har aldrig varit på specialen i Iggesund. Nu har vi ju Freja så då lär det bli Iggesund för eller senare:-)
Hej Monica, kul att du har kikat in i vår blogg.
Ser att ni bor i Sundsvall, där har Amy två stycken systrar.
Jag brukar ställa ut Amy i Iggensund på specialen. Brukar ni vara där?
Vilka kulinariska middagar ni har =) , själv gick jag ner till lokala pizzerian igår och åt plankstek…MMmm vad det var gott. Lustigt det där med sandtag, vi passerade också ett i går och Bosse var helt galen och sprang upp och ner som en tok. Riktigt jobbigt var det nog också, för när vi kom in så somnade han som en stock =).
vad kul att höra att dom varit olika men ändå lika! och ja, kroppskontakt verkar dom alla gilla och det är uppskattat. 🙂 tack för svar! berit brukar också bli lite galen i närheten av sand. 😉 krya på dig! sitter själv med en seg äcklig förkylning som itne riktigt vill släppa helt.
Han e fin Wilhelm fast Ville passar bättre 😉 Godisträd och sand race är ju bara så kul och sprätta går minsann inte av för hackor det heller