Idag tog vi oss en spårdag igen, bäst att passa på innan kung Bore kommer.
Freja fick gå ett personspår idag hon verkar faktiskt tycka bättre om det än viltspår. Även om hon vet att vi ska spåra med alla förberedelser så blir hon toklycklig och alldeles fnattig när jag tar fram selen och selar på henne vid spåret. Och trots det går hon på spåret koncentrerat och jobbar lugnt och fint så suveränt bra! Idag fick hon ett 100-metersspår med en liten böj, det var nog ett relativt svårt spår ändå. För det blåste kraftiga kastvindar och jag gick ner i en sänka och sedan uppför en brant och korsade flera stigar och det verkade vara mycket folk och hundar ifarten idag. Men hon jobbade på jättebra; vid den bredaste mest använda stigen gick hon först ut i stigens bägge riktningar och gjorde en koll, sedan tillbaka till spåret bakom henne som för att kolla “rätta” doften och sedan gick hon rakt över och fortsatte på rätt spår.
Spårslut idag var en mjukiskanin och den var väldigt uppskattad. Vi lekte ett tag sedan tog jag hand om kaninen och släppte loss henne först då så vi slipper springa till bilen för leksakstjyvarna. Med leksaken i ryggan var Freja nöjd och glad det var tydligen i sin ordning att ha den där!
I vinter får jag se till att träna in spårapporter på henne så kan vi lägga in det till nästa år i spåren. Och så länge det är barmark fortsätter vi med personspåren åt henne då det är det hon föredrar just nu. Så provar vi lite med blodspår nästa år igen.
Därefter fick Tim gå ett blodspår och han tuffar glatt på. Och smart är han för jag hade inte tänkt mig för utan gått rakt över en rejäl hög med ris efter en röjning de har gjort i somras. Tim som ju inte är så hög kom fram till högen och tyckte det var lite fastnigt och besvärligt så han kollade ut riktningen sedan gick han runt hela högen och fortsatte glatt spåret på andra sidan. Klöven som spårslut verkar inte vara så intressant så han fick korv vid den. Men uppenbart tycker han det är mycket, mycket mera intressant att spåra blodspår istället för personspår. Han har aldrig gått personspår så här bra.
Och Ville fick också ett viltspår, det syns så tydligt på honom att han spårar något annat än ett personspår han jobbar på ett helt annat sätt. Han är väldigt fokuserad och jobbar mer noga och koncentrerat. Han verkar också gilla det, precis som han gillar personspår, medan klöven i slutet inte heller är så intressant för honom. Men han är ju å andra sidan sådan att det är fullt tillräcklig belöning att få följa ett spår, belöningar är mest störningar för honom. Jag tycker han är väldigt duktig som kan koncentrera sig så bra eftersom Freja löper och han är kär som en klockarkatt just nu. Tim är inte alls lika brydd men kanske chipet ännu funkar litegrann.
Nu har jag mest gått ganska rakt med svaga böjar så nästa gång är det dags för lite vinklar för allihopa. Roligt att det gick så bra för dem alla trots kastvindarna åt alla håll och kanter.
Men när jag kom hem med pudlarna och klövarna var Freja så sugen på dem (klövarna alltså) att jag gjorde ett släpspår inne som hon fick följa och hitta en klöv. Det är ändå dags att skura golven igen…. Så ett klövfynd med lek fick hon också innan den åkte in i frysen igen och det verkade hon vara nöjd med
My preciousssss….klövar betraktas verkligen som en resurs, det märks att man triggar instinkter!
Buskul!
Middag idag blir Chop Suey, det har blivit en del asiatiskt nu men under veckan blir det vanliga hederliga maträtter som bruna bönor och pizza!
Ingen av våra hundar är det minsta intresserad av viltspår, så det blir personspår för hela slanten för dom.
Tim var klok som kom på att gå runt rishögen istället.
Det kan säkert trigga jaktinstinkten hos hundar som redan har det så att säga. Ville stirrar bara på rådjur men plockade ju blodspåren direkt så jag tror inte det är alltid jakt+spår hör ihop. Och det går ju lika bra med (blod?)korvspår eller personspår som aktivering huvudsaken är ju att hunden och matte/husse tycker om det
Har inte provat blodspår någon gång med Amy. Har varit rädd att det ska trigga igång jaktinstinkten. Nu har man sag till mig att så är inte fallet så det kanske stämmer. Vill inte trigga den eftersom vi har så mycket vilt där vi går varje dag. Jag gav henne ett märgben när hon fyllde fyra år och det ville hon verkligen inte ha. Vi kanske ska spåra med korv istället 😉
låter som du har tre duktiga spårhundar där hemma! 🙂
Kul, vi skulle också vilja spåra lite till men nu ligger snön för djup.
Här får vi ägna oss åt att leta torkad blodpudding i snön, rutor för gamla Viggo och korta spår för de andra två.
Klövar kan man visst köpa på jägarförbundet och kanske ibland på blocket, jag har tiggt till mig mina av en snäll arbetskamrat som jagar älg. Blod har vi på vår vanliga mataffär, hag använder vanligt nötblod. Och jag kanske slarvar med vad det heter för jag släpar både klöv och droppar blod vet inte om det är viltspåer eller blodspår:-) Nu är jag kanske inne på onödiga detaljer men blodet häller jag i en vanlig liten petflaska och så har jag två lock till den. Ett som jag gjort ett hål i som jag byter till när det är dags att lägga spåren och när det är klart byter jag till det hela locket och fryser ner flaskan med resten av blodet.
MUMS med älgklöv! Vill med haaaaa! säger Coco 😉
Hopp och studs bilderna är tagna hos Mimmi och Kristian, vi har ingen snö och ingen studmatta. =)
Kram
http://dizela.blogg.se
Kul med spår 😀 jag har aldrig testa varken blod eller viltspår Var får man tag på de grejerna ? Mellaansonen och min middag idag blev makaroner och falukorv Lättlagat 😉